Många finesser
Det roar mig. Inte oroar, utan just roar. Detta att å ena sidan ha ägodelar som vi vill behålla och skydda och vara rädd om - de e mina grejer, ja vill ha, du ska inte ta. Och å andra sidan det som till synes verkar vara slarv eller aningslöshet eller bara tafflighet eller allmän ignorens eller…
Jag menar, ibland ser det ut som om en del människor signalerar att jag har minsann prylar som är värda att sno.
- Kolla kassaskåpet, jo jo sprillans nytt, kosta tusen spänn, här e vi rädd om våra grejer serru.
När tjyven sen kommer och hälsar på så tar han skåpet under armen och går. Alla smycken och pengar låg alltså inlåsta i ett skåp som väger 30 kilo. I värsta fall får han baxa ut ett 100-kilosskåp tillsammans med en kompis. Polisen brukar kalla det för ett tillgrepp. Jodå, tillgrepp av kassaskåp heter det ofta i polisrapporterna. Då är det väl lika bra att bara diska ur den gamla en-liters glasslådan och stoppa ned pengar och prylar där.
Kyrksilvret stulet från Apelvikshöjd [ tillgrepp av kassaskåp ]
Tjuvar stal hela kassaskåpet [ tillgrepp av kassaskåp ]
Vägrestaurang som har haft inbrott [ tillgrepp av kassaskåp ]
Optiker drabbad av stöld [ tillgrepp av kassaskåp ]
Kassaskåpskupp på teatern [ tillgrepp av kassaskåp ]
Jag tycker faktiskt att det inte verkar riktigt seriöst, att stoppa in saker man säger sig vara rädd om i en pryl som tjyven bara behöver plocka till sig och gå.
De flesta tjyvar backar inför ett kassaskåp av det här slaget, Värdeskydd V2, det väger cirka 900 kilo.